Råd vid värmeböljor

Perioder av höga temperaturer kan vara påfrestande för hälsan. Det är nu viktigt att vara extra varsam, hålla dig sval och dricka mycket vatten.

Värmeböljor kan leda till hälsoproblem och ökad dödlighet. Med ett förändrat klimat får vi räkna med både en stigande medeltemperatur och att värmeböljor blir vanligare. Eftersom vi i Sverige inte är så vana vid höga temperaturer kan vi få negativa hälsoeffekter vid betydligt lägre temperaturer än i till exempel Sydeuropa.

Tillhör du eller en anhörig riskgrupperna?

Extrem värme är farligt för alla, men vissa behöver ta hand om sig extra mycket under en värmebölja och det gäller framför allt:

  • Äldre - när man blir äldre kan temperaturregleringen och förmågan att känna törst bli sämre.
  • Kroniskt sjuka - hälsoproblem såsom hjärt- och kärlsjukdom, lungsjukdom, njursjukdom, demens, diabetes och psykisk sjukdom ökar risken.
  • Personer med funktionsnedsättning - personer med psykisk funktionsnedsättning kan ha svårare att uppfatta risker och kroppens varningssignaler. För personer med fysisk funktionsnedsättning kan kroppens signalsystem vara satt ur funktion, de kan också behöva praktisk hjälp med till exempel extra dryck, klädbyten och att förflytta sig till svalare platser.
  • Små barn och gravida - kan vara särskilt känsliga när det blir varmt. Små barn har oftast inte fått igång sin förmåga att svettas. Gravida har en viss risk att föda för tidigt.
  • Personer som tar medicin - Vissa mediciner påverkar kroppens förmåga att anpassa kroppsvärme och vätskebalans, till exempel vätskedrivande eller antidepressiva läkemedel och neuroleptika.

Gör så här vid en värmebölja

Dessa råden är framtagna med stöd i WHO:s råd för minska hälsoeffekter av värme och Folkhälsomyndighetens rapport Hälsoeffekter av höga temperaturer.

  • Var uppmärksam på inomhustemperaturen. Risken för hälsoproblem ökar så snart temperaturerna stiger inomhus. Riskerna ökar påtagligt när temperaturen utomhus når upp till 26 grader eller mer under tre dagar i följd.
  • Drick mer. Vänta inte på att du blir törstig. Ät vätskerik mat som till exempel grönsaker och frukt. Undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Tänk på att personer i din närhet kan behöva hjälp med att dricka.
  • Ordna sval miljö. Använd gardiner, persienner och markiser. Försök att vara på den svalaste platsen i bostaden. Vädra på natten när det är svalt.
  • Ordna svalka. En kall dusch är mest effektiv, men en blöt handduk runt nacken är ett alternativ. Använd löst åtsittande kläder i naturmaterial. De är svalare än åtsittande syntetkläder.
  • Ta det lugnt. Undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar.
  • Förvara läkemedel rätt. Förvara mediciner svalare än 25 grader eller i kylskål. Läs om förvaring på förpackningen.
  • Var uppmärksam. Varningssignaler kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls, andningsfrekvens och nytillkommen yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. Om du tar något läkemedel, till exempel vätskedrivande, kan dosen justeras. Kontakta sjukvården för specifika råd kring just din eller närståendes hälsa.

Hur påverkas kroppen?

Värme gör att de ytliga blodkärlen vidgas och svettningen ökar. Om man inte hinner få i sig tillräckligt med vätska för att kompensera ökad svettning blir blodet mer koncentrerat och risken för blodpropp ökar. Om hjärtat inte klarar de ökade kraven på pumpförmåga kan det resultera i en allvarlig hjärtsvikt. Värmerelaterade dödsfall hos äldre beror oftast på cirkulationsrubbningar.

Ibland kan huvudvärk och illamående vara tecken på början till värmeslag. Värmeslag kan vara livshotande. Vid värmeslag är kroppstemperaturen över 40 °C och andra symtom kan vara kräkningar, synstörningar, yrsel, förvirring och snabb puls. Se till att snabbt komma till en sval plats, dricka och att svalka kroppen.

Vid värmeutmattning och värmeslag ska inte febernedsättande tas, det kan förvärra tillståndet.

Värmevarningar från SMHI

SMHI utfärdar meddelande och varningar om höga temperaturer för att man lokalt ska kunna sätta in åtgärder i tid för sårbara grupper i samhället. SMHI skickar ut:

  • meddelande om höga temperaturer när prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 26 °C tre dagar i följd.
  • klass 1-varning för mycket höga temperaturer när prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 30 °C tre dagar i följd.
  • klass 2-varning för extremt höga temperaturer när prognosen visar en maxtemperatur på minst 30 °C i fem dagar i följd och/eller att maxtemperaturen ligger på minst 33 °C tre dagar i följd.

SMHI sprider meddelanden och varningar via smhi.se, SMHI:s mobilapp, Twitter samt radio P1. Samma information finns även på krisinformation.se.

Senast ändrad • 2020-06-24