Krisberedskap och civilt försvar

En kris eller en samhällsstörning är en extraordninär händelse som avviker från den normala situationen. Kommunens verksamheter måste kunna fungera så normalt som möjligt även under en kris.

Civilt försvar handlar om vårt samhälles motståndskraft vid krigsfara och krig. Civilt försvar är de verksamheter som aktörer genomför för att göra det möjligt för samhället att fungera då beredskapen höjs. Verksamheterna bedrivs av statliga myndigheter, kommuner, regioner, privata företag och frivilliga organisationer. Civilt försvar syftar till att skydda civilbefolkningen och att exempelvis sjukvård och matförsörjning fungerar vid krigsfara och krig. Vid krigsfara och krig ska det civila försvaret också kunna stödja Försvarsmakten.

Kommunens ansvar

Alla kommuner ska aktivt arbeta förbyggande med krisberedskap och civilt försvar. Våra samhällsviktiga verksamheter ska ha god kunskap om vilka risker och sårbarheter som finns och ha planer för hur dessa ska hanteras, minimeras eller undanröjas. Kommunerna ska ha en god beredskap och förmåga att hantera kriser samt kunna samordna och utvärdera insatser inom kommunens geografiska område.

Under en kris arbetar kommunen utifrån tre principer:

  • Ansvar - den som svarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också i en krissituation.
  • Likhet - våra samhällsfunktioner ska så långt som möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållande.
  • Närhet - en kris ska hanteras där den inträffar och av de närmast berörda och ansvariga. Det är först om de lokala resurserna inte räcker till som det blir aktuellt med statliga och regionala insatser.

Kommunens krisledningsorganisation är uppbyggd för att kunna leverera god samhällsservice under kris och extraordinär händelse.

Tjänsteman i beredskap, TiB

TiB har krisberedskap dygnet och året runt.

Krisledningsgrupp och stab

Kommunchefen tillsammans med förvaltningscheferna bildar krisledningen för kommunen. Till deras stöd har de en stab med personal som effektuerar beslut och hanterar bland annat samverkan med interna och externa aktörer, kommunikation och information till invånarna, egen organisation och media.

Krisledningsnämnd

Vid en extraordinär händelse kan krisledningsnämnden ta över ansvaret för kommunens samtliga förvaltningar och resurser. Detta för att underlätta beslutsprocesserna och effektivisera insatserna.

Samverkan

En kris respekterar inte kommungränser vilket innebär att en händelse som påverkar Åstorps kommun även påverkar andra kommuner och aktörer. Samverkan mellan olika aktörer och deras resurser innebär en större förmåga att lösa och hantera händelsen. Vi samverkar med övriga kommuner i Skåne nordväst och myndigheter i Skåne. Till vår hjälp har vi Frivilliga resursgruppen Åstorp som bland annat bemannar våra trygghetspunkter.

Kontakt

Senast ändrad • 2023-09-14

Kontakt