Detaljplanering

Genom detaljplaner kan kommunen reglera användning av mark- och vattenområden. Enkelt uttrycks redovisar detaljplanen hur, vad och var du får bygga.

Det är plan- och bygglagen (PBL) som reglerar hur en ny detaljplan ska tas fram. I detaljplanen görs avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen.

Detaljplanen består av planbeskrivning och plankarta med planbestämmelser som reglerar markanvändning, exploateringsgrad, byggnadsvolymer, gestaltning mm. Plankartan är juridiskt bindande. Planbeskrivningen beskriver planens innehåll, förutsättningar, genomförande och konsekvenser av planen.

Både detaljplaner och områdesbestämmelse är juridiskt bindande och ger ramarna för framtida bygglovsärenden.

När behövs en detaljplan?

Kommunen ska ta fram detaljplaner framförallt vid större bebyggelseförändringar, vid ny byggnation vars användning får betydande inverkan på dess omgivning, samt för befintlig bebyggelse som ska bevaras.

Situationer då detaljplan behövs:

  • Vid större avvikelse från befintlig detaljplan.
  • Områden där det finns ett bebyggelse-tryck.
  • Byggnation som störningar eller andra effekter på dess omgivning
  • Ny bebyggelse i närhet av befintlig sammanhållen bebyggelse som saknar detaljplan.

Om du som markägare eller exploatör har ett intresse av att göra en ny detaljplan eller ändra en gammal detaljplan behöver du ansöka om det. Det är kommunstyrelsen som beslutar om planbesked ska ges eller inte.

Ansökan görs via e-post till kommunen.

Kostnaden för en detaljplan tas ut enligt en kommunal taxa som är politiskt antagen. Kostand tas ut för plankontorets arbetstid och eventeulla utredningar som krävs för aktuell åtgärd.

Detaljplaneprocessen

När kommunen tar fram en detaljplanen är det en lagstadgad process. Syftet med processen är att säkra insyn för berörda, få till ett så bra beslutsunderlag som möjligt och förankra förslaget.

Detaljplaneprocessen

Från och med 1 januari 2015 kan en detaljplan upprättas med standard eller utökat planförfarande, och det finns under vissa omständigheter möjlighet att pröva en mindre ändring av befintlig detaljplan med ett förenklat förfarande. En detaljplan med utökat planförfarande innehåller i regel alla de moment som beskrivs nedan.

Kommunstyrelsen beslutar om en detaljplan ska genomföras. Som underlag till beslutet upprättar plankontoret en skrivelse utifrån ansökan om detaljplan samt förarbetet som beskrivs ovan. Skrivelsen innehåller en kort beskrivning av syftet med planförslaget, vad det kommer att behandla, förslag till planområde och vilken planprocess som kommer att användas för detaljplanen.

Samrådet syftar till att samla in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget i ett tidigt skede i detaljplanearbetet. Under samrådet ska kommunen redovisa ett förslag till detaljplan, skälen för förslaget och det planeringsunderlag som har betydelse för detaljplaneförslaget.

Kommunen ska samråda om ett förslag till detaljplan med bland andra länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kända sakägare och boende som berörs. När kommunen genomfört samrådet kan planförslaget justeras utifrån de synpunkter som kommit in för att bättre anpassa förslaget till förutsättningarna på platsen.

Vid standardförfarandet är det tillräckligt att kommunen redovisar synpunkter från samrådet i granskningsutlåtandet tillsammans med de synpunkter som har kommit fram under granskningen.

Inför granskningen ska kommunen underrätta dem som berörs av förslaget, exempelvis sakägare, boende och övriga som har yttrat sig under samrådet om förslaget till detaljplan. Under granskningen ges myndigheter, sakägare och andra som berörs av planen möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. För att vara säker på att senare ha rätt att överklaga beslutet att anta detaljplanen ska skriftliga synpunkter lämnas senast under granskningstiden.

Efter granskningen kan kommunen endast göra mindre ändringar av planförslaget. Om förslaget ändras väsentligt efter granskningen ska en ny granskning genomföras.

En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige kan i vissa fall delegera beslutet till kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden. När detaljplanen har antagits ska kommunen skicka ett meddelande om det till länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner och regionplaneorgan som är berörda samt till dem som senast under granskningstiden har lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda.

Kommunen ska sammanställa de skriftliga synpunkterna från granskningen i ett granskningsutlåtande. Även synpunkterna från samrådet ska inkluderas i granskningsutlåtandet om dessa inte sammanställts tidigare. I granskningsutlåtandet ska alla inkomna synpunkter från granskningen redovisas tillsammans med kommunens förslag med anledning av synpunkterna.

Efter antagandet kan planen överklagas senast tre veckor från anslagsdatum. Beslutet kan överklagas av sakägare som lämnat skriftliga synpunkter senast under granskningen, först till mark- och miljödomstolen, och hos mark- och miljööverdomstolen som sista instans. Samtliga instanser kan avslå överklagandet.

Länsstyrelsen kan kalla in och överpröva planen om den strider mot riksintressen eller miljökvalitetsnormer, inte tillgodoser mellankommunala frågor eller är olämplig utifrån hälsa och säkerhet.

Detaljplanen vinner laga kraft efter att den antagits, om den inte överklagas eller överprövas. Den blir juridiskt bindande och genomförandetiden börjar gälla. Under genomförandetiden har markägaren rätt att använda och exploatera marken enligt planen. Därefter gäller bestämmelserna om kommunen inte väljer att ändra planen.

Utökat förfarande har samma processchema som standard med skillnaden att planen alltid ska kungöras innan samrådet.

Kriterier för att välja utökat förfarande

  • Om planen inte är förenlig med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 §
  • Om planen är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, eller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Kontakt

Senast ändrad • 2020-04-22