Översiktlig- och strategisk planering

En översiktsplan visar grunddragen i användningen av mark- och vattenområden i en kommun.

En översiktsplan visar grunddragen i användningen av mark- och vattenområden en kommun. Planen redogör även för bebyggelseutvecklingen samt hur riksintressen och andra värden ska tillgodoses enligt miljöbalken. Enligt lag ska alla kommuner i Sverige ha en aktuell översiktsplan. Planen ska ses över varje mandatperiod och det avgörs då huruvida den fortfarande är aktuell eller inte. Om den inte är aktuell längre ska en ny översiktsplan upprättas.

Översiktsplanen har en viktig roll som måldokument och vägvisare mot en mer hållbar framtid. Planen väger olika allmänna intressen mot varandra och syftar till att säkerställa en långsiktigt hållbar planering. Processen kring översiktsplanen, liksom dess innehåll, regleras i plan- och bygglagen. Översiktsplanen antas i kommunfullmäktige.

Översiktsplaneprocessen

Varje mandatperiod, det vill säga vart fjärde år, ska kommunens översiktsplan aktualitetsprövas. Det innebär att politiker och tjänstepersoner tar ställning till om planen fortfarande är aktuell eller om den behöver arbetas om. Om bedömningen är att planen behöver arbetas om initieras arbetet med detta.

I det inledande arbetet behöver ramverket för planarbetet klargöras vad gäller exempelvis organisation, tidplan, budget och avgränsning, men även hur den interna och externa dialogen ska ske. Översiktsplanen är kommunens plan, vilket innebär att flera förvaltningar i den kommunala organisationen tillsammans med allmänheten ska engageras. Under denna fas ska ett så kallat samrådsförslag arbetas fram.

När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan ska den samrådas med länsstyrelsen, berörda kommuner och regionala organ som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och planering av transportinfrastruktur. Kommunens medlemmar och enskilda i övrigt, de andra myndigheter och sammanslutningar som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget ska ges tillfälle att delta i samrådet. Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.

Samrådet kan delas upp i flera steg som ansluter till olika stadier i planarbetet. Sista steget i samrådet är att kommunen redovisar helheten i ett genomarbetat planförslag. Då finns förslaget tillgängligt på offentliga platser i kommunen, som bibliotek, medborgarhus och kommunens hemsida. Efter avslutat samråd sammanställs synpunkterna i en samrådsredogörelse och planen kan komma att revideras utifrån de inkomna synpunkterna.

Efter de ändringar och kompletteringar som gjorts med anledning av de synpunkter som kommit fram under samrådet ska planförslaget, inklusive miljökonsekvensbeskrivning, ställas ut i minst två månader. Kommunen ska före utställningstidens början kungöra att en utställning ska genomföras. Kungörelsen ska anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortstidning för att meddela den lokala allmänheten. Den bör också publiceras på kommunens webbplats. Av kungörelsen ska framgå var utställningen äger rum och när, hur och till vem synpunkter på förslaget ska lämnas.

Det är kommunfullmäktige som fattar beslut om antagande och ändringar av översiktsplanen. Då en översiktsplan inte är juridiskt bindande kan inte själva innehållet i översiktsplanen överklagas. Överklagan kan enbart ske på formella grunder, det vill säga om översiktsplanen inte har tagits fram på ett lagenligt sätt.

När översiktsplanen antagits börjar arbetet med att välja vilka åtgärder enligt översiktsplanen som kommunen vill börja med. De olika åtgärderna budgeteras och integreras i den kommunala organisationen. Översiktsplanen är vägledande för kommunens långsiktiga fysiska utveckling. Men allt som föreslås i planen kan inte genomföras på en gång utan åtgärderna behöver genomföras successivt.

I översiktsplanen anger kommunen viljeinriktningen för hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Det innebär att en rad åtgärder behöver genomföras för att nå dit. I sin verksamhetsplanering avsätter kommunen medel och resurser för i vilken ordning åtgärderna ska genomföras. Det kan handla om att fortsätta översiktsplanera genom att ta fram en ändring av planen eller ett nytt planeringsunderlag, till exempel grönstrukturplan och trafikanalys. Detaljplanering, ta fram områdesbestämmelser eller förvärva mark är andra exempel på åtgärder som kan ingå i genomförandet av översiktsplanen.

Genom att följa upp översiktsplanen kan kommunen klargöra om översiktsplanen fungerar som vägledande dokument. Med uppföljning kan kommunen tydliggöra hur översiktsplanen förhåller sig till nya förutsättningar och anspråk. Genom uppföljning kan kommunen kommunicera och hålla dialogen kring översiktsplanen levande.

Process för översiktsplanering och strategisk miljöbedömning. Bild från Boverket, 2020.

Process för översiktsplanering och strategisk miljöbedömning. Bild från Boverket, 2020.

Annan strategisk planering

Utöver översiktsplanen kan kommunen ta fram planer, riktlinjer eller program som underlag för den fysiska planeringen. Dessa kan fokusera på specifika områden, vilket en grönstrukturplan eller bostadsförsörjningsprogram är exempel på. Processen för att ta fram denna typen av underlag kan skilja sig åt, liksom innehållet och vad som behöver tas fram.

Kontakt

Senast ändrad • 2020-04-15