Mötesteknik

Att yrka betyder att begära eller kräva något. Du kan yrka på (föreslå) ett
annat beslut än det som ligger. Du kan ha ett formellt eller ett sakligt
yrkande. Formella yrkanden innebär att ärendets hantering eller
beslutsgången påverkas. Exempel på formella yrkanden är återremiss och
bordläggning. Sakyrkanden innebär att man beslutar i ärendet enligt den
normala beslutsgången men att man ändrar, lägger till, bifaller eller avslår.
Sakyrkanden är faktiska ändringar av förslag i ett ärende.

Formella yrkanden

Ajournering:
Du föreslår att sammanträdet avbryts eller att en del av
sammanträdet skjuts upp.

Bordläggning:
Du föreslår att ett ärende som ska behandlas skjuts upp till
nästa sammanträde. Ett beslut om bordläggning innebär att ärendet utan
förändringar tas upp igen vid nästa möte. I nämnd krävs enkel majoritet för
bordläggning. I kommunfullmäktige krävs endast att en tredjedel av de
närvarande ledamöterna begär bordläggning. Enkel majoritet krävs dock i
kommunfullmäktige om ärendet tidigare har bordlagts.

Återremiss:
Du föreslår att ärendet ska återremitteras till (vanligtvis) det
beredande organ som har lagt ett förslag. När du yrkar på återremiss ska du ange en motivering till varför ärendet ska återremitteras. I nämnd krävs
enkel majoritet för återremiss. I kommunfullmäktige krävs endast att en
tredjedel av de närvarande ledamöterna begär återremiss. Enkel majoritet
krävs dock i kommunfullmäktige om ärendet tidigare har återremitterats.

Sakyrkanden

Bifall:
Du instämmer i någon annans yrkande eller i det förslag som ligger
på bordet.

Nytt förslag och ändring av förslag:
Du har ett annat förslag till beslutet än det som ligger på bordet. Eller så begär du en ändring i det förslag som ligger på bordet, då blir det ett nytt förslag.

Avslag:
Du säger nej till någon annans yrkande eller till det förslag som ligger på
bordet.

Tilläggsyrkanden:
Du vill att något ytterligare ska beslutas och begär då att ett tillägg till det
förslag som ligger på bordet.

Olika yrkanden i samma ärende

Du kan ha ett huvudyrkande och ett alternativ-/andrahandsyrkande. I så fall
ska huvudyrkandet vara ett formellt yrkande och alternativ-/ andrahandsyrkandet ett sakyrkande.

När de politiska diskussionerna har avslutats lägger ordföranden fram förslagen till beslut, så kallade yrkanden. Yrkanden ska vara formulerade så att de kan besvaras ja eller nej.

Ordförande börjar med att gå igenom de yrkanden som lagts fram under överläggningen för att kontrollera att de uppfattats korrekt. När detta konstaterats får yrkandena inte ändras eller tas tillbaka, om inte fullmäktige/styrelsen/nämnden är överens om att tillåta det. Om det finns fler än ett yrkande ska ordföranden ställa dessa i en proposition, en slags omröstningsordning.

Yrkanden kan delas upp i två kategorier. Den första är formella yrkanden som innebär att ärendets hantering eller beslutsgång påverkas. Exempelvis återremiss och bordläggning.

Den andra kategorin är sakyrkanden som innebär att man beslutar i ärendet enligt den normala beslutsgången men att man ändrar, lägger till, bifaller eller avslår. Sakyrkanden är alltså faktiska ändringar av förslaget på beslut.

Det är viktigt att de olika typerna av yrkanden behandlas var för sig i en propositionsordning. Detta så att inte ett sakyrkande ställs mot ett formellt yrkande. Om båda typerna av yrkanden ställts under samma ärende är det viktigt att först pröva de formella yrkandena eftersom de kan påverka beslutsgången och ärendet kanske inte ens kommer att avgöras under pågående sammanträde.

Ordföranden lägger därför fram förslag till beslut, det som kallas för att ställa proposition på yrkandena. Du ropar ja eller nej beroende på vilket förslag du stödjer. Ordföranden avgör om ja eller nej-rösterna har majoritet och bekräftar beslutet genom ett klubbslag. Det här sättet kallas för acklamation.

Om det ställts tre eller fler yrkanden under en överläggning kan ordföranden
ställa kontraproposition genom att göra kommunstyrelsens förslag till japroposition i omröstningen och kommunfullmäktige får besluta vilket
förslag som ska vara motproposition. Detta görs genom att ställa förslagen
mot varandra. Ordföranden ställer de olika yrkandena mot varandra genom att fråga den beslutande församlingen om yrkandena, ett i taget, kan ses som motförslag till huvudförslaget. Det förslag som ordföranden anser ha vunnit omröstningen blir då kontraproposition. Huvudförslaget och motförslaget ställs sedan mot varandra.

Motsvarande gäller även för nämnder och utskott. För nämnder blir ja-proposition utskottets förslag och för utskotten blir ja-proposition det förslag som framgår av tjänsteskrivelsen.

En ledamot har rätt att be om omröstning om han eller hon tycker att beslutet ska avgöras på sådant sätt. Omröstningen avgörs genom enkel majoritet. Om det blir lika röstetal så har ordföranden utslagsröst. Om omröstning begärs ska det ske öppet utom i ärenden som behandlar val eller anställning av personal.

Varje ledamot har en röst. En ledamot har rätt att avstå från att delta i omröstning eller beslut i ett ärende. En ledamot som avstår från att delta i ett beslut ska anmäla det till ordföranden innan beslut i ärendet fattas.

Det finns två undantag från huvudregeln. Det första är ordföranden som alltid är skyldig att rösta när det behövs för att ärendet ska kunna avgöras, det vill säga för att undvika att det blir lika antal röster.

Det andra undantaget är om ärendet rör sig om myndighetsutövning mot enskild, då måste alla ledamöter delta i beslutet. Alla ledamöter som tjänstgör under handläggningen i ärendet måste även delta i beslutet.

Alla ledamöter som har deltagit i ett beslut får reservera sig mot beslutet. Ledamoten måste inte ha yrkat på något annat förslag för att ha rätt att reservera sig mot beslutet. Reservationer ska anmälas innan sammanträdet avslutas.

Anledningen till att reservera sig är att markera att man har en mening som avviker mot majoriteten. I de fall då straffansvar eller revisionsansvar kan bli aktuellt kan en reservation innebära att den som har reserverat sig också kan befrias från eventuellt juridiskt ansvar för beslutet.

Om en ledamot vill motivera sin reservation i ett beslut ska det göras skriftligt. Motiveringen ska lämnas in till sammanträdets sekreterare samma dag som sammanträdet hållits. Juridiskt har den skriftliga reservationen ingen betydelse, den är bara en motivering till den reservation som angetts i protokollet. Det är reservationen i protokollet som är juridiskt bindande.